Kroppen vet & huvudet gissar

Tidigare i mitt liv, kan jag avslöja, har jag kört över min kropps signaler. Min kropp har signalerat om vila och återhämtning, men jag har trott att det har varit tecken på att jag inte duger eller är sämre än ”alla” andra. Min orkeslöshet har jag tolkat som ett tecken på svaghet hos mig själv. Men i själva verket är det ett tecken på att det verkligen behövs vila. Punkt. Inga åsikter, inget dömande, inget om eller men. Kroppen sysslar inte med sådant, den bara vänligt talar om hur det är och vad som behövs.

Huvudet däremot kan syssla med dömande, ha åsikter, tycka det ena och det andra. Men vart finns visdomen? I huvudets gissningar eller i kroppens signaler?

Vi har fått kroppen som ett fordon att uppleva livet ifrån. Åker vi bil och ser att bensinlampan lyser, så tror vi inte att det är fel på bilen eller att den är dålig. Vi kör då inte heller vidare och blir arg på bilen, när den får motorstopp, eftersom vi vet att den hade signalerat om påfyllning.

Vi ser det heller inte som om vi är usla om vi känner törst och vill dricka vatten. Vi bara dricker vatten för att vi får den signalen. Rent och klart kan vi tolka den signalen utan att klanka ner på kroppen eller oss själva.

Så varför skulle det vara svaghet att känna trötthet och behöva vila? Bara för att huvudet kastar fram åsikter om kroppen, så betyder inte det att dessa tankar säger något om vare sig kroppen eller verkligheten. Att kroppen ger signaler om återhämtning är aldrig svaghet, det är klokhet. Men våra tankar kan få oss att tro allt annat än att det är klokt. Men det är ju inte riktigt klokt! Jag har som sagt själv varit en fena på att feltolka mina signaler och trott på mina åsikter och mitt dömande av mig själv och kroppen. Vi gör så gott vi kan och det är lätt att vi oskyldigt feltolkar våra signaler, så det är inte meningen att vi ska klanka ner på oss själva för att vi har råkar feltolka. Men vi kan börja se signalerna från ett nytt perspektiv. Vi behöver veta att kroppen verkligen gör allt för oss. Hela tiden gör kroppen allt för oss. Den är förankrad i nuet och ger oss vänliga signaler för att guida oss i livet.

Jag själv väljer i dag att så gott jag kan, underkasta mig kroppens visdom och lyssna på de vänliga signalerna jag får, så att jag kan ta hand om detta fordon. Jag vill låta mig bli guidad av det som är, i stället för det som huvudet tycker eller gissar om hur det ”borde” vara. Kroppens signaler är vänliga, kroppen vill oss väl. Vad säger din kropp? Kan du lyssna utan åsikter eller dömande?

Skulle du vilja utforska mer av att kunna lyssna till din egen kropp och visdom? Leva från en plats av trygghet och lugn?
Kontakta mig via formuläret så kan vi boka ett förutsättningslöst möte och se om jag kan stå till tjänst.