KONTAKT
ensamt barn med stor nalle går med huvudet sänkt på en grusväg

Ensamheten

En dikt om ensamheten, kanske kan ensamheten vara ett kallande från vårt inre att komma hem till oss själva.

Ensamheten

Ibland sveper ensamheten in och täcker över ditt väsen.

Ibland viskar ensamheten och i vissa fall är den högljudd och ropar.

Fina du, lyssna.

Lyssna på viskningarna, hör ropen.

 

Något i känslan kallar på dig, det är inte farligt. Det känns, men det är inte farligt, jag lovar.

Känslan kallar på dig, på den som upplever.

Vem är det som upplever ensamheten?

Vem är det?

 

Ensamheten kallar dig hem, upplevelsen och orden som kommer med känslan vill att du ser djupare in.

Ensamheten är en passage. Stanna inte vid passagen, gå vidare.

Det är en passage till frihet och kärlek.

 

Älskade vän du är inte ensam, gå vidare, se förbi. Det finns en längtan i ensamheten. En längtan efter kärlek och tillhörighet. En dragande längtan som vill dra dig närmare.

 

Mod vackra du, du föddes med det mod du behöver för just detta ändamål. För att du ska kunna hitta hem.

 

Andas dig igenom känslan, en utandning och en inandning i taget. Lugnt och stilla, i den takt som passar dig.

Fortsätt. Hela vägen in till den som upplever. Stanna inte, lite till.

Du är den som har känslan, upplever den, men du är den inte.

Du har aldrig varit varken dina tankar eller dina känslor.

Du är den som upplever.

 

Ensamheten är ett kallande på dig, en vädjan till dig att komma tillbaka till dig. Komma hem. Till friheten och kärleken.

Lyssna på viskningarna, hör ropen, de är sprungna ur kärlek. Du hör och känner detta för att du ska upptäcka dig. Du är fri.

Ditt sanna väsen är kärlek. Även när ensamheten har svept in kan du inte vara ensamheten. Du, kärleken, upplever ensamhet i stunden. Men du är ändå alltid kvar, alltid på plats. Under känslan finns du kvar, alltid, alltid.

 

Kom hem, titta in, lyssna in.

Du precis som jag och alla andra varelser på denna jord är kärlek i kärnan av våra väsen. Vi delar detta.

Aldrig ensam.

Alltid kärlek.

Ensamheten kallar dig hem till dig, hem till den kärlek du är, hem till den frihet du har.

Kom hem.

Älskade fina du, kom hem.

_______

I videon nedan kan du höra mig läsa dikten.

Med värme och kärlek

//Angelica